Jag är gammalmodig. Har en mp3 spelare, iriver men tycker helt enkelt inte det låter lika bra så jag föredrar en bra cdspelare. Lyssnar till o från jobbet. Min eminenta panasonic la ner och jag var utlämnad till rivern då. Tråkigt då man måste sitta och lägga ner en massa tid på att omvandla till mp3 och nej jag har inte mina plattor liggandes på datorn. Tråkigt igen, vissa plattor funkar visst i mp3 i hög vbr men inte alla (lade över några till mp3 och helt plötsligt försvann vissa grejer i ljudbilden) men man har rubbet där och varje dag fortsätter spellistan. Då blir det på nåt sätt bara skval av det. Roligt: Idag landade en ny cdspelare hos mig och jag fick återigen lyssna på anständigt vis. Så skönt, sen får mp3 fantasterna säga vad dom vill. Den, cd spelaren alltså låter så bra. Det blir inte samma sak med mp3 ens i 320 vbr. Diskanten tar mest stryk och med åldern har jag tappt förmågan att höra bra i det övre registret. Då vill man ju itne ytterligare spä på. Spelaren har eq etc och med sjyssta lurar så överlever man hela vägen till o från jobbet. En annan sak man missar med rivern är det där med att faktiskt få välja dagens musik. Terapi kanske men det roligt att bläddra bland de små runda och låta dagens stämning avgöra valet av musik. Ett så kallat aktivt lyssnade ämnat att skänka glädje och sinnliga äventyr. En spellista som bara ligger där vare sig det är på slumpmässig avspelning eller förgjorda val blir som radion och jag lyssnar aldrig på detta medium. Ser redan fram mot morgondagens lyssnande.
PSJag åker till USA om en månad och då är jag naturligtvis glad över rivern då jag medvetet accepterar ett sämre ljud i akt o mening att få musik som räcker fram o tillbaka över atlanten. Men i det dagliga bruket så väljer jag min nya panasonic alla dagar.